Sveriges energisystem genomgår en snabb omställning. Elektrifiering, förnybar energi och decentraliserad produktion förändrar hur el produceras, distribueras och används. Samtidigt ökar digitaliseringen i alla led – från molnbaserad styrning till uppkopplade sensorer och smarta hem. Denna utveckling öppnar för mer flexibla, hållbara och konsumentnära energilösningar men innebär också helt nya cybersäkerhetsutmaningar.
För att möta dessa utmaningar leder Mikael Asplund, biträdande professor vid Linköpings universitet, ett projekt inom Avancerad Digitalisering som utvecklar metoder och lösningar för cybersäkerhet i framtidens energigemenskaper – det vill säga lokala och digitalt uppkopplade grupper av energianvändare som samarbetar för att dela, styra och optimera energi.
Projektet drivs i ett konsortium med fem partners och ett tiotal organisationer som bidrar genom intervjuer, fallstudier och workshops. Samarbetet med industrin är en nyckel – både för att förstå behoven och för att skapa lösningar som fungerar i praktiken.
– Jag hoppas att vi om tio år inte pratar om cybersäkerhet som något separat, utan som en naturlig del av hur vi bygger flexibla och hållbara energisystem. Om vi inte bygger säkerhet från början riskerar cybersäkerhetsfrågorna att bromsa hela energiomställningen, säger Mikael.
Sverige är ett av världens mest elektrifierade länder och står inför en fortsatt kraftig ökning av elbehovet, driven av industri, transport och klimatmål. För att lyckas krävs både mer flexibel användning och högre grad av lokal energiproduktion. Det betyder fler uppkopplade system, fler digitala gränssnitt – och därmed fler möjliga angreppspunkter.
– Målet är att ge industrin bättre förutsättningar att våga införa nya digitala lösningar – men också att veta när det är klokt att avstå. Projektet bidrar till att omställningen till ett hållbart energisystem kan ske på ett säkrare sätt. För att våga förändra måste vi veta att systemen håller, säger Mikael.

Avancerad digitalisering och elektrifiering
Projektet ligger i linje med programmet Avancerad Digitaliserings ambition att stärka svensk industri genom säker och tillförlitlig digital teknik. Satsningar på avancerad digitalisering kan göra energisystemet mer effektivt och hållbart – men bara om säkerheten utvecklas samtidigt.
Här fyller projektet en roll genom att:
- utveckla nya riskhanteringsmetoder för distribuerade energisystem
- ta fram prototyper som förbättrar motståndskraften i molnbaserad styrning
- skapa samarbetsmodeller för delat ansvar, något som är nödvändigt när många aktörer tillsammans driver ett energisystem
Det gör att branschen kan digitalisera med förtroende och bygga system som klarar framtidens krav.
Projektarbetet fokuserar på tre huvudområden där man ser att behovet är störst:
1. Nya metoder för risk- och hotanalys i uppkopplade energisystem
Traditionella riskmodeller för elsystem bygger på isolerade OT-miljöer. I dagens moln- och IoT-anslutna energigemenskaper räcker de inte längre.
Projektet utvecklar därför:
- riskprocesser anpassade för distribuerade och datadrivna energisystem
- verktyg som stödjer aktörer i att bedöma sårbarheter och prioritera åtgärder
- metoder som testats i workshops med energibolag och teknikleverantörer
Målet är att ge branschen en praktiskt användbar modell för att förstå och hantera cyberrisker.
2. Prototyper för säker och robust molnbaserad styrning
När allt från värmepumpar till elbilsladdare styrs via molnet ökar risken att attacker får storskaliga konsekvenser.
Projektet har därför utvecklat:
- en prototyp för resilient styrning, som gör det svårare för attacker att påverka funktionaliteten
- simuleringar som visar hur angrepp kan sprida sig i system med tusentals enheter
- tekniska komponenter som leverantörer på sikt kan integrera i sina produkter
Detta stärker motståndskraften i framtidens energitjänster och smarta nät.
3. Samarbetsmodeller för delat säkerhetsansvar
I energigemenskaper finns många aktörer: hushåll, företag, aggregatörer, nätbolag, teknikleverantörer och molntjänstleverantörer. Ingen har full kontroll – men alla påverkar säkerheten.
Projektet tar fram modeller för hur:
- ansvar kan fördelas mellan parter
- kommunikation om risker kan ske i tid
- säkerhet kan upprätthållas även när tusentals enheter styrs samtidigt
Ett illustrativt exempel är elbilsladdning. Om ett styrsystem får tusentals laddboxar att slå av eller på samtidigt kan det påverka hela elnätet. Samarbetsmodellen hjälper aktörerna att förebygga och hantera sådana scenarier.
Nytta för industri och samhälle
– Genom att kombinera tekniska lösningar med organisatoriska och marknadsmässiga perspektiv vill vi bidra med ett helhetsgrepp som ger ökad trygghet i att införa digitala energitjänster och få framtydligare riktlinjer för vad som är säkert att implementera – och vad som inte är det. Det skapar också bättre förståelse för hur cyberangrepp kan påverka energisystemets stabilitet samt starkare innovation där säkerhet integreras i nya affärsmodeller. På samhällsnivå bidrar arbetet till att vi kan fortsätta omställningen till ett hållbart och elektrifierat energisystem utan att kompromissa med robusthet eller tillförlitlighet, avslutar Mikael.

Projektfakta
Projektnamn: Cybersäkerhet för framtidens resilienta energigemenskaper
Projektledare: Mikael Asplund, Linköpings universitet
Period: November 2023 – November 2025
Partners: Linköpings Universitet, RISE Research Institutes of Sweden, SECTRA-Communications AB, Emulate Energy AB
Finansiering: Totalt bidrag från Vinnova: 8 157 123 kronor
Finansiär: Vinnova – Avancerad digitalisering: Möjliggörande tekniker
(Ansökningsomgång: Cybersäkerhet för industriell avancerad digitalisering 2023)
Syfte: Projektet ska möjliggöra utvecklingen av säkra och resilienta energigemenskaper i Sverige.