Digital tvilling utvecklar framtidens vägbyggen – Construction Factory 2.0 visar vägen

Att bygga och underhålla vägar är ett av de mest komplexa pussel man kan lägga. Tunga maskiner, åkerier, logistik, asfaltsmassor som måste hålla rätt temperatur – allt ska klaffa i realtid. Traditionellt har mycket av detta skötts manuellt: telefonsamtal, utskrivna dokument, mejl och muntliga besked. Resultatet blir ofta missförstånd, dubbelarbete och i värsta fall onödiga kostnader. I projektet Construction Factory 2.0 vill man ändra på det. Här testas hur digitalisering och automatisering kan göra vägarbetet både smartare, billigare och mer hållbart.

Tidigare ringde man, skickade dokument och hoppades att informationen tolkades rätt. Nu har vi kunnat testa hur autonom dokumentationshantering faktiskt fungerar i praktiken. Vi har lyckats mäta effekter och ser att det finns mycket pengar och resurser att spara, säger David Rylander, senior forskare vid RISE.

Ett steg från labb till verklighet

Det av Avancerad Digitalisering delvis finansierade projektet, Construction Factory 2.0, är en vidareutveckling av Vinnovas tidigare projekt Construction Factory POC, där man byggde upp tekniska prototyper och simulerade olika scenarier. Men version 2.0 handlar inte längre om teori – utan om att prova i skarpa kundprojekt.

Under 2023 och 2024 har närmare 100 piloter genomförts inom projektet. Allt från arbetet med asfaltläggning till transporter och vägunderhåll har fått en digital tvilling – en slags realtidsmodell där maskiner, material och processer speglas digitalt.

Vi har kört piloter i verklig miljö, med riktiga kunder. Det är den stora skillnaden mot tidigare. Vi har lärt oss massor – både ur tekniska och organisatoriska aspekter, säger David.

Digital tvilling

En viktig del i arbetet har varit den digitala tvillingen – en digital kopia av verksamheten. Där samlas data från maskiner, transporter, materialflöden och arbetsmoment i realtid.

Den digitala tvillingen är realtidsbilden av hela verksamheten, inte bara den digitala produkten. Det är där du kan följa allt – från hur många lastbilar som används till om asfalten håller rätt temperatur. Om något riskerar att gå fel ser man det direkt,” förklarar David.

Fördelarna är många. Rätt temperatur på asfalten betyder bättre kvalitet och längre livslängd på vägen. Effektivare användning av maskiner och transporter sparar både bränsle och pengar. Och med bättre planering minskar risken för avbrott, som annars kan bli både kostsamma och miljöbelastande.

Utmaningar kvar – särskilt på den mänskliga sidan

Samtidigt återstår en del utmaningar. Mycket av datainsamlingen fungerar bra när maskiner och system är inkopplade – men så fort människor är inblandade uppstår fel. Någon glömmer att rapportera, någon tolkar instruktionerna annorlunda.

”Det är där vi fortfarande har en bit kvar. För att systemet ska bli riktigt användbart måste vi automatisera ännu mer. Tröskeln är ganska hög idag – det krävs att alla gör rätt hela tiden, och det är svårt i praktiken, för att få tillförlitlighet till operativa beslut behöver därför robustheten öka, något vi kommer att titta närmare på i fortsättningsprojektet” konstaterar David.

Dessutom är upphandlingsprocesser och affärsmodeller inte alltid anpassade för den här typen av innovation. Ibland ställer beställaren krav på mängden bränsle som ska gå åt – snarare än på att processen ska bli energieffektiv.

Mot en elektrifierad framtid

En annan viktig poäng är att digitaliseringen är en förutsättning för elektrifiering. När maskiner och transporter blir eldrivna behövs mer nogsam planering för att undvika driftstopp.

Det är en tidskritisk process. Om en maskin får slut på energi eller om leveranserna inte klaffar kan asfalten bli förstörd. Med digitala stödsystem kan vi undvika det – och samtidigt bana väg för en elektrifierad framtid, fortsätter David.

Vägen framåt

Även om inte allt fungerar perfekt har intresset i branschen varit stort. Fler företag vill vara med i nya projekt, och resultaten har redan börjat påverka strategiska beslut.

När vi började var många tveksamma – man ville jobba som man alltid gjort. Nu får vi många förfrågningar. Det är en jätteskillnad. Vi hoppas att det här kan förändra branschen i grunden de närmaste fem till tio åren, säger David.

För den svenska bygg- och anläggningsindustrin kan det här också bli en konkurrensfördel internationellt. Effektivare processer betyder lägre kostnader, mindre utsläpp – och vägar som håller längre.

Samarbete som nyckel

Projektet har drivits av RISE, Volvo Construction Equipment och Svevia men flera andra aktörer har varit involverade – bland annat leverantörer av vågsystem för lastbilar.

Jag har aldrig varit med om ett så bra samarbete. Alla har bidragit – från maskintillverkare till anläggare och upphandlare. Det har varit ett tight gäng, och det har gjort att vi kunnat lösa problem som annars hade känts omöjliga, avslutar David.

Illustrativ bild
David Rylander, projektledare, Construction Factory 2.0, RISE

Projektfakta

Namn: Construction Factory 2.0

Period: september 2022 – juli 2025

Brifrag från Vinnova: 4 999 106 kronor

Deltagare: RISE, Volvo Construction Equipment och Svevia

Fortsättning framåt

Pilotprojektet har lett till ett fortsättningsprojekt inom Avancerad Digitalisering som under september 2025 blev godkänt för vidare arbete av Vinnova. Avancerad Digitalisering ser fram emot att följa den digitala utveckling Construction Factory 2.0 bidragit till för sin bransch.