När svensk industri ställer om mot fossiloberoende produktion ökar kraven på både effekt, kapacitet och smartare energianvändning. I projektet AIDE – Avancerad Industri, Digitalisering och Elektrifiering samarbetar fyra aktörer för att bidra till lösningar som gör industrin mer elflexibel och konkurrenskraftig.
Projektet leds av GKN Aerospace, Trollhättan Energi, Högskolan Väst och Innovatum Science Park – där Magnus Kuschel, innovationsledare på Innovatum Science Park är ansvarig för framdriften. Med en bakgrund som doktor i informatik och erfarenhet från både Volvo group, Stanford University, beskriver han projektet som “startskottet för något mycket större”.
Industrins utmaning: kapacitetsbrist och effekttoppar
Elektrifieringen går snabbt – men risk för kapacitetsbrist i svenska elnät hindrar företag att expandera.
Magnus förklarar:
– Vi ser i Västsverige direkta situationer med kapacitetsbrist. Företag som vill växa får inte alltid nya anslutningar. Det är inte bara en strategisk fråga – det är ett hinder i vardagen.
Samtidigt finns fabriker fulla av avancerade maskiner men som sällan är uppkopplade eller har samordnad produktionsplanering. Det leder till onödiga effekttoppar och outnyttjad kapacitet.
– När alla maskiner startar 07:30 får vi, lite förenklat, helt onödiga effekttoppar. Den ena maskinen kör på onödigt hög belastning och en annan står på ’tomgång’ – det finns potential för flexibilitet istället för gammaldags sätt att planera produktionen, säger Magnus.
AIDE:s lösning: elflexibilitet genom att dela data på ny nivå
Inom projektet AIDE installeras sensorer på maskiner och ugnar, data delas och produktionsplanering kan ta hänsyn till ett dynamiskt behov av effekt. Målet är att orkestrera produktionen – inte bara inom en fabrik, utan mellan flera verksamheter i samma industriområde.
– Projektet har startats för att hjälpa tillverkande företag att både se och styra sina effekttoppar. På ett sätt tar vi det maskin för maskin och på ett annat sätt ett industriområde i taget. På så vis kan lokala utmaningar möta regionala förutsättningar och vi kan bygga både konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling, säger Magnus.
Arbetet inom projektet sker både på fabriksgolvet och med perspektiv på hela industriområden, vilket ska ge två effektnivåer:
- Förbättrad intern produktivitet och flexibilitet
- Större systemnytta i lokala nät
– Det handlar om att gå från att tänka i silos till system-av-system. Fabriker är en nivå av system, industriområdet en annan systemnivå – och staden ett tredje. När vi med digitalisering kan utbyta data ökar nyttan dramatiskt, säger Magnus.

Unikt samarbete möjliggör helhetslösningar
AIDE bygger på samarbete mellan industri, energi, akademi och innovationsmiljö. Det gör det möjligt att testa att lösa komplexa problem direkt där de uppstår.
– Det är bottom up som gäller. Vi nyttjar digitaliseringen där verksamheten faktiskt finns – i maskinerna, hos operatörerna och i produktionen, säger Magnus.
Det tvärdisciplinära angreppssättet gör att projektet inte bara levererar teknik, utan även förändrade arbetssätt. Högskolan Väst bidrar med forskning, arbetsintegrerat lärande och kompetensutveckling, Trollhättan Energi med nätperspektiv och GKN med industriella behov.
En metod som kan skalas i hela Sverige
Projektet har tagit fram en femstegsmodell som gör elflexibilitet praktiskt genomförbar:
- Kartläggning av potential
- Prioritering utifrån effekt och kostnad/intäkt
- Installation av sensorer och datainsamling
- Test, validering och kalibrering
- Mätning, styrning och optimering i realtid
– Givetvis ingår många detaljer och samutveckling behöver fokus i varje steg. Samtidigt har vi redan flera exempel med förbättringsvinster långt över tio procent – och frigöra ännu mer effekt än så. Det här är skalbart och exportbart, säger Magnus.
Modellen gör det enklare för andra företag att ta efter och bidrar direkt till konkurrenskraft för svensk industri.
Teknik + teamwork = implementerbar innovation
Magnus lyfter också att organisatorisk tillit är minst lika viktig som tekniken.
– Fakta är fakta, men utan relationer blir det ingen implementering. I industriområden finns en naturlig tillitsnivå som gör att vi med digitalisering snabbare kan bryta barriärer och skapa verklig systemnytta.
På fem till tio års sikt tror Magnus att projekt som AIDE kommer att bidra till att förändra industrins sätt att planera både produktion och energi.
– Vi har inte ens sett alla möjligheter än. Men potentialen är enorm – för konkurrenskraft, för hållbarhet och för export. Det kommer krävas både hårt och smart arbete, men möjligheterna finns i våra händer.
Arbetet inom AIDE visar att samverkan och utveckling inom avancerad digitalisering är en nyckel för att Sverige ska klara elektrifieringen, stärka industrin och samtidigt minska klimatpåverkan.

Projektfakta
Projektnamn: AIDE – Avancera Industri, Digitalisering och Elektrifiering
Parter: GKN Aerospace, Trollhättan Energi, Högskolan Väst och Innovatum Science Park
Budget: 983 009 sek (statligt bidrag)
Finansiär: Vinnova – Avancerad digitalisering – Elektrifiering
(Ansökningsomgång: Avancerad digitalisering för industrins elektrifiering)
Syfte: Att skapa värde genom att koppla sensordata från fabriksgolvet till strategiska, taktiska och operativa beslutsunderlag för industriell elektrifiering.