Elflexibel industri – en industri som kan växa när vi delar på kraften

Svensk industri behöver mer el för att växa och ställa om. Men lösningen är inte bara mer el och utbyggda nät. I Elflexibel industri ska 23 industriföretag tillsammans med energibolag och akademi testa ett nytt sätt att använda den kapacitet som redan finns – med digitalisering och AI som möjliggörare.

På flera håll i Sverige begränsar elnätets kapacitet redan industrins möjligheter att expandera. Samtidigt innebär den gröna omställningen att allt fler industriella processer elektrifieras.

– Det finns företag som inte har kunnat bygga ut sin verksamhet eftersom nätet inte har tillräcklig kapacitet. Samtidigt innebär elektrifieringen att belastningen ökar ytterligare, säger Hanna Persson, projektledare och affärsutvecklare inom batteri- och energiområdet på Chalmers Industriteknik.

Elflexibilitet handlar om att använda den tillgängliga kapaciteten smartare. En industri kan exempelvis

flytta energikrävande processer till andra tider, lagra egenproducerad el eller planera produktionen utifrån elpris och belastning på nätet.

Men den verkliga systemförändringen uppstår när flera aktörer börjar agera tillsammans.

– Tänk om företag kan planera energikrävande aktiviteter mellan sig, så att inte alla kör dem samtidigt. Ett företag kanske gör det på tisdagen och ett annat på onsdagen. Då kan vi sprida belastningen över tid och få ut mer av den kapacitet som redan finns.

Från egna öar till ett gemensamt system

Vikten av samarbete är också anledningen till att satsningen samlar så många olika aktörer. För att skapa en elflexibel industri räcker det inte att ett enskilt företag installerar
ny teknik. Industrin, energibolagen, elnätsägarna och teknikleverantörerna behöver kunna dela information, förstå varandras behov och utveckla nya sätt att samarbeta.

På sikt är visionen industriella energigemenskaper, där företag inte bara producerar och konsumerar energi var för sig utan också kan koordinera, lagra och dela resurser.

– Målet är att man samarbetar om energin. Även om företagen är konkurrenter, säger Hanna Persson.

Digitaliseringen är en förutsättning. Genom att mäta och analysera elanvändningen kan företagen se var effekttoppar uppstår och börja styra verksamheten smartare.
Med hjälp av AI ska data om bland annat produktion, energianvändning och elpriser kunna användas för att prognostisera och planera framåt.

– Utan digitalisering är det här inte möjligt. Målet är att hitta ett smartare sätt att planera produktionen utan att påverka leveransförmågan.

Tekniken finns – nu ska den kopplas ihop

Mycket av tekniken finns redan: digitala styrsystem, energilager, mätning, AI och automatisering. Utmaningen är

att få lösningarna att fungera tillsammans – och samtidigt utveckla arbetssätt, affärsmodeller och regler som gör samverkan möjlig.

Därför testas lösningarna i verkliga industrimiljöer. De deltagande företagen ska bland annat få stöd inom prognostisering, affärsmodellering och cybersäkerhet, samtidigt som erfarenheter och lösningar delas mellan aktörerna.

– Vi behöver inte nödvändigtvis utveckla fler lösningar. Styrkan ligger i kombinationen och i att få det som redan finns att fungera tillsammans.

Ambitionen är att resultaten ska kunna spridas långt utanför de 23 företag som deltar. För om industrins elektrifiering ska kunna fortsätta räcker det inte att bara bygga mer kapacitet. Svensk industri behöver också bli en aktivare del av energisystemet – och börja använda kraften tillsammans.