Teknologins framkant: hur kompetenscentrum driver hållbar teknik och forskning framåt

I september stod det klart att Avancerad Digitalisering finansierar fem av Vinnovas elva kompetenscentrum. Ett innovationsformat där universitet och företag tillsammans bedriver forskning och utbildning inom hållbar industri och digital samhällsomställning med syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft.

De fem kompetenscentrumen som får finansiering av Avancerad Digitaliserings berör avancerade kommunikationssystem, utveckling inom autonoma system, nästa generations dator- och kommunikationsinfrastruktur, energieffektivitet i trådlös kommunikation och energieffektiva halvledarkomponenter. Områden där svensk spetskompetens behöver stärkas och som nu får totalt drygt 170 miljoner kronor till och med 2028.

”From data to decisions”

Svante Gunnarsson, professor vid Linköpings universitet (LiU), är ansvarig föreståndare för kompetenscentrumet SEDDIT som arbetar för kunskapsuppbyggnad och utveckling inom autonoma system, elektrifiering och matematiska metoder för exempelvis modellering, diagnos och planering. Centret förväntas ge värdefulla bidrag och insikter till den digitala omställningen som har potential att på sikt leda till ett mer hållbart, resilient och säkert samhälle.

– Klimatförändringar samt global stabilitet och säkerhet utgör två av de mest akuta utmaningarna som världen står inför. Den digitala omställningen är avgörande för att möta dessa utmaningar, i och med att den möjliggör tillämpningen av miljövänliga, ekonomiskt gångbara och åtgärder som baseras på tillförlitliga och uppdaterade data. En nyckelkomponent i den digitala transformationen kommer att vara avancerade matematiska metoder. Metoder som hjälper till med informationsutvinning och beslutsfattande från stora mängder data, säger Svante.

Kärnan i kompetenscentrets SEDDITs verksamhet kommer att vara forskningsprojekt där företagens långsiktiga utmaningar möter de akademiska parternas vetenskapliga kompetens. Genom samverkan ska konkurrenskraften stärkas hos de medverkande företagen. Vidare finns ambitionen att påverka relevansen av ingenjörsutbildningarna vid de medverkande lärosätena. Kursinnehållet anpassas baserat på framtagna forskningsresultat som svarar mot både industriella och samhälleliga behov.

“From pipelines to platforms”

Maria Kihl, professor vid Lunds universitet (LU), är projektledare för kompetenscentrumet NextG2Com som syftar till att ta fram tekniker och utvecklingsmetoder för nästa generations kommunikations- och beräkningssystem. Kompetenscentret vill uppnå ett skifte från dagens fokus på att endast transportera data, till att utgöra en plattform för att skapa applikationer med integrerad maskininlärning.

– ”From pipelines to platforms”. Ett skifte som ställer krav på tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbete. Akademi, näringsliv och samhället behövs och vi kommer behöva bygga över traditionella gränser. På LU har vi under det senaste decenniet byggt upp mycket kunskap inom både det strategiska forskningsområdet ELLIIT och det Wallenbergfinansierade WASP. Med kompetenscentret får vi ett redskap att förstärka banden till näringsliv och offentliga verksamheter, och därigenom komma närmare tillämpningarnas behov. Konkret sker detta genom att forskningsprojekt definieras i tät samverkan med våra externa partners. Vi kommer även agera som en neutral samverkansarena och bjuda in till publika konferenser och seminarier för att sprida kunskap utanför centret, förklarar Maria.

En internationellt attraktiv och konkurrenskraftig miljö med fokus på 6G- och halvledaragendan

Marianna Ivashina, professor på Chalmers Tekniska Högskola, är projektledare för kompetenscentrumet WiTech med målet att ta fram energieffektiva halvledarkomponenter samt avancerade antenner och sensorer för att minska miljöpåverkan från trådlösa system.

– WiTECH bygger på arvet från de tidigare centren inom trådlös teknologi, GigaHertz och ChaseOn, som Chalmers var värd för under perioden 2008–2021. Genom att sammanföra dessa stora vetenskapliga gemenskaper till ett konsortium är WiTECH väl rustat för att effektivt tackla teknologiska utmaningar och adressera samhälleliga behov. De nuvarande deltagande partner i WiTECH (18 totalt) täcker alla kritiska delar av värdekedjan för trådlös infrastruktur, inklusive tillverkare av halvledarchips, kretsförsörjare och antenner/sensorer till (sub-)systemintegratörer och systemtestleverantörer, säger Marianna.

Kompetenscentrumet kommer utgöra en plattform för nära samarbete mellan centrumets partners genom att engagera dem i forskningsprojekt, utbildningsaktiviteter och tvärvetenskapliga experimentella demonstrationer.

Den mjukvaruintensiva systemindustrin omvandlas till en digitaliserad industri

Jan Bosch, professor på Chalmers Tekniska Högskola, leder arbetet för kompetenscentrumet CoDig som syftar till att möjliggöra omvandlingen av den mjukvaruintensiva systemindustrin till en digitaliserad industri som fullt ut kan dra nytta av nästa generations dator- och kommunikationsinfrastruktur. Samarbetet mellan akademi och industri i Software Center ska göra sträckan mellan utveckling och implementation kortare.

– En viktig utgångspunkt för kompetenscentret CoDig är att det bygger på ett befintligt samarbete genom Software Center, ett partnerskap mellan industri och akademi som redan pågått under mer än tio år. Genom att starta ett gemensamt kompetenscentrum kan vi göra mer för att stärka forskningen inom avancerad digitalisering, samtidigt som företagen får stöd i implementering av ny digital teknik, säger Jan.

På kort sikt ska centrumet bidra till kompetenshöjning både genom öppna mötesplatser, utbildningar i digitaliserat format, samt mobilitetsinsatser. På längre sikt vill CoDig vara en nod som samlar aktörer som ligger i framkant av den tekniska utvecklingen och attraherar spetskompetens till mjukvarubranschen.

Stärkt kompetens kring trådlös teknik – ryggraden i digitaliseringen

Emil Björnson, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), är ansvarig för kompetenscentrumet SweWIN, där hållbarhet och energieffektivitet i både trådlös kommunikation och i användningen av hållbara material är i fokus.

– Teknikutvecklingen har länge präglats av att dataöverföringen ska gå snabbare och positioneringen ska få högre noggrannhet. Nu har vi nått en punkt där tekniken är tillräckligt kapabel i bästa fall, men denna prestanda uppnås sällan i verkligheten. Det som krävs för en genomgripande digitalisering är att vi kan lita på att den trådlösa uppkopplingen är tillräckligt snabb och robust överallt, alltid.

Ett av målen för SweWIN är att hjälpa industrin och akademin att förstå behovet av att skifta fokus mot nya mål såsom högre hållbarhet, bättre pålitlighet och rättvisa kring var det finns tillgång till tekniken.

– Trådlös teknik har traditionellt varit ett av Sveriges starkaste ingenjörsområden, men verkligheten förändras omkring oss. Det krävs ständigt nytänkande för att förbli världsledande. Vi kommer bidra till att göra Sverige ledande inom 6G-teknik, genom både våra forskningsresultat och den kompetens som vi bygger upp säger Emil.